Polisuppgifterna gör gällande att en eller flera personer har slagit sönder fönster till fyra fordon som stod på det berörda företagets tomt.

Ur fordonen har sedan diverse verktyg stulits.

Stora Enso meddelade förändringarna i ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen.

Totalt jobbar i dag närmare 100 personer vid verksamheten i Forshaga och när de berörda får gå har närmare en fjärdedel av arbetsstyrkan tvingats lämna.

– Vi inledde MBL-förhandlingarna under måndagen och informerade sedan personalen. Vårt förslag är att 22 tjänster ska bort men sen får vi se hur det blir efter de fackliga förhandlingarna, säger Carl-Johan Albinsson, platschef på Stora Enso i Skoghall.

Anledningen till att organisationen måste krympa är att man märkt en minskad efterfrågan från kunderna.

– Sen hade vi också en stor kund som startade en egen motsvarande verksamhet. Nu märker vi att vi har en kapacitet som överstiger efterfrågan och nu måste vi matcha organisationen efter det, säger Albinsson.

När förändringarna kan träda i kraft är ännu oklart.

– Först ska vi förhandla om vårt förslag för att därefter komma fram till en slutlig lösning. Förhandlingarna kommer pågå under de närmaste veckorna och sen tar semestertiderna vid. Jag tror inte att vi kommer se några större förändringar förrän efter sommaren.

I pressmeddelandet förklarar företaget att förändringarna kommer lösas genom att driftsformen ställs om till intermittent treskift i hela produktionslinjen.

Förändringarna i Forshaga påverkar inte företagets verksamhet i Skoghall då det är två vitt skilda verksamheter, uppger företaget i pressmeddelandet.

Mellan torsdag och söndag denna vecka kommer 800 delegater till CCC för rikskonferensen för Gemensam Framtid, den kyrka som bildats genom att landets baptister och metodister gått ihop med missionskyrkan.

Därtill kommer ytterligare ett par hundra konferensdeltagare som inte är ombud, och man räknar också med ett tusental tillresande som vill vara med om kringarrangemangen: gudstjänster, seminarier, konserter, berättarkaféer och allt vad det är.

För allt ska fungera ställer de värmländska församlingarna upp med cirka 200 frivilliga gratisarbetare som gör allt från att koka kaffe till att ta upp kollekt.

Det är med andra ord ett av de större arrangemangen i CCC:s korta historia. Mycket försiggår också i andra lokaler: givetvis i Tingvallakyrkan (före detta Betlehemskyrkan) och Baptistkyrkan, men också i Domkyrkan och dess församlingshem, på Sverige-Amerikacentret, med flera. För att inte tala om lördagsgudstjänsterna och den stora gospelkonserten på lördag, vilka man för att alla säkert ska få plats har förlagt till Löfbergs Lila Arena.

Konferensdeltagare på väg mellan hotell, restauranger och mötes­lokaler kommer säkert att märkas i staden mellan torsdag (Kristi himmelsfärdsdag) och nästa söndag. Och arrangörerna hoppas förstås att ”vanliga” Karlstadsbor också ska vilja delta i de många arrangemang som är öppna för allmänheten.

Det största av de ärenden som ska diskuteras och fattas beslut i är kanske frågan om vad den nya kyrkan ska heta. ”Gemensam Framtid” är bara ett arbetsnamn. Många har velat att ordet ”mission” i någon form ska ingå i det nya namnet, men samfundets ledartrojka avvisade härom veckan det förslaget. Det lutar mer åt att ordet ”gemensam” blir kvar, kanske i kombination med ”kyrka”.

– Kommunerna har mycket att vinna på att skapa en trafikmiljö som tar hänsyn till cyklisterna. Genom att bygga och planera underhåll för säker cykling så uppmun­tras fler att välja cykeln som transportmedel. Då minskar trängseln i trafiken och med bättre cykelvägar kan vi även få ner olycksriskerna, säger Iréne Isaksson-Hellman, trafik­forskare på If.

Västerås har enligt undersökningen bäst cykelvänlighet i landet, tätt följt av Umeå och Örebro. Sämst i landet är Örnsköldsvik och Sundsvall.

I undersökningen som utfördes av omkring 5 000 cyklister fick deltagarna ranka sin stad ifrån 1 till 10 över stadens cykelvänlighet.

– Det blir stora skillnader när cyklisterna sätter betyg på sin kommun. Geografi och klimat har naturligtvis betydelse, men undersökningen visar att i en del kommuner satsas det mer på cykelvägar och annat som främjar cykling, säger Anders Drougge, ordförande för Cykelfrämjandets riksorganisation.

De fyra trasiga växellådorna kostar kommunägda Vindpark Vänern Kraft AB stora pengar varje dag. I går tog styrelsen beslutet att satsa 65 miljoner kronor på att reparera dem. Men detta är helt beroende av att Peabs båt Westwind som ska göra jobbet. Den har reparerats och besiktningen väntas bli klar idag tisdag.

– Jag har ingen aning om hur det går. Jag hoppas de kan göra ballast-testet även om det är lite is kvar. Vi vet inte om vi får besked imorgon (läs idag) eller om några dagar. Det är spännande, sa vindparkens vd Mats Enmark igår.

Blir den godkänd åker båten och det 40-hövdade manskapet ut till vindparken utanför Skoghall redan om ett par veckor. Det andra hotet råder dessvärre ingen över.

– Allt hänger på vädret. Just när vi byter växellådorna får det inte vara nån vind i princip.

Navhöjden är 90 meter och kranen på båten kan lätt komma i gungning. Generellt brukar våren vara en bra tid menar Enmark med högtryck och lugna stunder såväl på morgonen, mitt på dagen som på kvällen.

Planen är att ta ner de två första trasiga växellådorna i mitten av maj, ersätta dem direkt med två begagnade och köra de trasiga till Finland för reparation. När dessa två är lagade ska de sättas in i de två kvarvarande trasiga vindkraftverken vilket planeras till juli. De två sista trasiga växellådorna körs också till Finlandsfabriken och när dessa är lagade kommer de så att säga bli över.

– De kan bli reservdelar för vindparken eller säljas för 3,5 miljoner kronor.

Augusti månad finns som marginal om tidsschemat spricker.

– Vi sparar pengar om verken byts ut denna sommar och inte nästa.

Så länge fyra av de fem kommunala verken går knackigt tappar vindparken stora inkomster. På grund av de trasiga verken gick bolaget nio miljoner back förra året. För att undvika konkurs fick bolaget i år ett tillskott av Hammarös och Karlstads kommuner på 140 miljoner kronor.

• Vad är det som kostar så mycket pengar – 65 miljoner kronor i reparationskostnad?

– Dels att köpa in två växellådor och renovera dem. Båten och jättekranen är dyr. Det är 40 personer som ska jobba med detta. Båten ska vara bemannad dygnet runt och arbetet måste göras på ett säkert rimligt sätt. Då kostar det pengar, säger Mats Enmark.

De resterande fem verken i vindparken, som inte har några problem, ägs av en privat aktör samt två föreningar.

Det var till en historisk tillställning som statsrådet inbjudits. Aldrig förr har PRO och SPF i Värmland gemensamt anordnat ett seminarium, dessutom tillsammans med Region Värmland, landstinget, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.

”Vårdkvalitet i samverkan” var temat, inspirerat av den pågående utredningen på riksplanet som syftar till att skapa bättre vårdkedjor och färre luckor mellan stolarna.

– Och vi kan redan nu säga att det blir en fortsättning. Den 13 september kommer vi att kalla till ett uppföljande möte, och tanken är att studieförbunden innan dess ska ha följt upp dagens ämnen med kurser och studiecirklar, förklarade PRO:s distriktsordförande Lisbeth Staaf Igelström för de cirka 270 samlade på Hotel Gustaf Fröding.

Under dagen fick de lyssna bland annat till professorn i geriatrik Gösta Bucht, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Kils kommun Annika Nilsson samt vice regionrådet Catarina Segersten Larsson.

Men mest namnkunnig var givetvis Maria Larsson. Hon gladdes åt det värmländska samverkansinitiativet som ligger väl i linje med den utveckling som hon vill att vården och omsorgen ska följa:

– Åldrandet har ju förändrats, i dag är vi piggare längre upp i åren. Men det finns en grupp svårt sjuka äldre, cirka 300 000 personer i vårt land, som behöver mycket hjälp. Till dem har regeringen öronmärkt fyra miljarder kronor för att skapa bättre samverkan mellan kommuner och landsting. Pengar som betalas ut först när de visar att de fullgjort uppgiften.

– Det handlar bland annat om att se över utskrivningarna av läkemedel och minska problemen med att slussas runt mellan olika vårdgivare.

Maria Larsson tog också upp några goda exempel på hur man med ganska små medel kan öka välbefinnandet hos demenssjuka. Det är inte ovanligt att de uppvisar aggressivitet och lider av depressioner.

– Jag besökte äldreboendet Silverängen i Trelleborg, där man på bara ett halvår minskat de problemen drastiskt. Vad man gjorde var att titta noggrant på var och en: vad hade de för läkemedel, hade de ont någonstans, vad ville de själva göra? En man fick bland annat massage, mer tid utomhus och så satte man ut ett läkemedel – och det gjorde enorm skillnad!

– Just detta, att inte behandla gamla och sjuka som en kollektiv grupp utan se till individen och dennes behov är så viktigt. Det arbetssättet måste spridas mycket mer, och det vet jag att ni är duktiga på i Värmland.

I förra veckan stod det klart att det skulle bli en ny visning av klubblokalen i Härtsöga, som ska säljas på exekutiv auktion, då en ny spekulant anmält sitt intresse.

Nu har spekulanten avbokat och visningen ställs in. Det är andra gången en visning av gården ställs in på grund av bristande intresse.

Första gången gården visades blev det stökigt då mellan 80 och 100 anhängare till Hells Angels slöt upp och bland annat ställde sig i vägen då spekulanterna ville se klubbgården.

Någon ny visning är inte aktuell. Däremot kommer auktion hållas som planerat på Club 700 i Örebro på tisdag klockan 10.

När 16-åriga Maja Strömner var två år gammal stod det klart att hon led av en hörselskada. Då fick hon sin första hörapparat. Men i tioårsåldern började problemen.

– Jag fick infektioner i öronen hela tiden och det rann och var geggigt. Det gjorde att jag inte kunde ha hörapparaten längre, berättar Maja.

De ständiga infektionerna tvingade Maja att uppsöka sin öronläkare i Karstad upptill två gånger i veckan och när hon inte kunde använda hörapparaten kände hon sig isolerad och hängde inte med i sin omgivning.

Men så en dag, efter närmare två års problem och närmare 50 återkommande resor till öronläkaren kom ett förslag. Maja fick frågan om hon ville prova mellanöronimplantatet Vibrant Soundbridge som då nyligen hade godkänts i Sverige.

– Jag blev glad när jag fick veta att det fanns en möjlighet. Jag är ganska nyfiken av mig så jag tyckte att det lät intressant.

Så när Maja var 13 år gammal genomgick hon sin första operation. Den andra gjordes för snart ett år sedan. Operationerna blev lyckade och Maja kunde snabbt märka stora skillnader.

– Det var så häftigt. I början kunde jag verkligen höra allt för det tar ett tag för hjärnan att anpassa sig och börja filtrera bort vissa ljud. Mamma smaskade väldigt högt när hon åt frukost, till exempel, säger hon och skrattar.

Hon berättar att implantatet kändes som en befrielse och att hon kunde höra ett mycket bättre och klarare ljud. Genom olika inställningar kan hon nu välja att ta emot ljud framifrån eller från sidorna. Implantaten sitter fast bakom varje öra med hjälp av en magnet. De stör inte och de syns knappt.

– Jag tror inte att det är många på den här skolan som ens vet att jag har en hörselskada, säger hon.

Men trots att hörselhjälpmedlen knappt syns så är det ändå saker som Maja måste tänka på. Implantaten får inte bli blöta och hon får inte genomgå en magnetröntgen.

– Och extra batterier måste jag alltid komma ihåg. Tar batteriet slut så tar mina öron slut också.

Implantaten gör att Maja nu har lättare att hänga med på lektionerna. Men vid sin sida har hon ändå assistenten Malin Johansson, som ett extra stöd.

Nu är Maja färdig med operationer och förhoppningsvis kommer implantaten hålla livet ut. Men hon får fortfarande gå på återbesök till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där hon gjorde sin operation, för att kontrollera att allting fungerar som det ska. Återbesöken är även till för läkarna, som är nyfikna på resultatet av denna nya typ av implantat. Att Maja var det första barnet i Norden som fick implantatet är hon nöjd med.

– Jag är faktiskt ganska stolt. Jag kommer alltid att vara den första.

Arbetsförmedlingen anvisar personer från jobb- och utvecklingsgarantin till arbete i skogen. I länet berörs deltagare i Arvika, Filipstad, Grums, Hagfors, Karlstad och Kristinehamn.

Totalt handlar det om 150 jobb i västra Svealand och cirka hälften beräknas hamna i Värmland.

Adam Holm är arbetsledare i Filipstad/Kristinehamn och säger det handlar om jobb inom natur- och kulturvård, inventeringar och exempelvis upprustning av vandringsleder.

I arbetslagen finns personer i fas 3 men även de som gått direkt med ett års anställningsstöd. Han tar gärna emot tips på lämpliga jobb i området.

– Det handlar inte om att konkurrera med företag inom skogsvård och liknande, säger regional samordnare Niklas Nyström i region Svea inom Skogsstyrelsen.

Han är övertygad om att det finns lämpliga jobb som kan anpassas efter deltagarnas förutsättningar.

Personer som anvisas får sex månaders sysselsättningsplats i fas 3 med kortare utbildning vid behov. Senare följs det av ett års anställning med förstärkt anställningsstöd och i vissa fall kan det handla om en förlängning av arbetet.

En deltagare i projektet är Kari Ylioja. Han ingår i ett arbetslag i Filipstad och säger att han sen tidigare har många års erfarenhet av att arbete i skogen.

– Tillsammans har det blivit cirka 20 år. Det sägs att en del av oss kan få riktiga skogsjobb senare. Men hur det går med den saken återstår att se. Fas 3 skulle bort helt enkelt.

96,8 procent av de värmlänningar som söker läkare får träffa en inom sju dagar. I riket som helhet är det 93,5 procent som får det. Sju dagar är den nationella vårdgarantins tidsgräns för att få kontakt med en läkare.

– Vi är stolta över att vi erbjuder värmlänningarna så god tillgång till våra specialister i allmänmedicin, säger chefen för landstingets division Allmänmedicin, Karin Malmqvist.

Inte fullt så bra är det med tillgängligheten på telefon till vårdcentralernas rådgivningssköterskor. Där ligger rikssiffran på 97 procent, Värmland på 87. Men Karin Malmqvist hittar ändå något positivt, nämligen att det var sämre förr.

– För två år sen låg vi på 64 procent. Nu kan vi se att vi har kommit långt, men än är vi inte nöjda, säger hon.

Rotmos med fläskkorv, fattiga riddare, kokt torskrygg med persiljesås och kokt potatis, sillbullar med korintsås och änglamat är några av de rätter som Barbro Fernström har hunnit med att laga till de boende på Hagaborgs servicehus under de senaste två måndagarna.

– De gamla får vara med och känna, lukta och smaka och vi pratar mycket om mat. De har fått komma med önskemål om vad vi ska ha för tillbehör och ställa frågor, berättar Barbro Fernström.

Hon berättar att många av de gamla har växt upp med maten som hon lagat och känner till recepten. Många blir rörda och minns tillbaka.

Receptboken som hon använder heter Praktisk kokbok, skriven av Anna Olsson och utgiven år 1903. Men att tolka recepten har inte alltid varit enkelt, berättar Barbro.

– Ibland har det stått ”tillsätt vanlig sås” och då har jag undrat vad vanlig sås är. Jag tänkte att det kanske var en brunsås, men den finns inte med i kokboken.

Initiativet till matlagningskursen kom från personalen på boendet som undrade om Barbro, som till vardags är skolkock, kunde göra någonting i matväg för de äldre.

– Jag tackade ja direkt. Jag har alltid varit nyfiken på det gamla sättet att laga mat. Och jag tycker att man ska göra sådana här saker tillsammans med de äldre, det piggar upp och de får någonting att prata om och se fram emot. Både jag och de tycker att det här är jätteroligt.

Denna måndag är det avslutning för kursen. Barbro tänker bjuda på gammaldags köttbullar, enligt konstens alla regler. Men även här har det varit lite svårt att kunna arbeta exakt utifrån receptet.

– Det ska vara väldigt mycket rödlök, och så blandade man i ströbröd, vetemjöl, potatismjöl och ägg. Men det ska även vara späckfett i och det har jag inte fått tag på, så jag har fått kompromissa lite. Men det hela handlar om min kärlek till mat, det är det jag lever för. De äldre är väldigt tacksamma och då blir jag också glad.

– Anledningarna är flera, bland annat oroligheter i branschen men också den ekonomiska krisen. Folk håller allmänt i plånboken i dessa tider, säger Jens Mellkvist, säljansvarig på Helmia bil i Karlstad.

– Efter årets första fyra månader ser det ut som att 2013 blir det år då el som drivmedel får sitt genombrott. Hittills i år har det nyregistrerats 29 stycken elhybrider/laddhybrider i Värmland, säger Anette Myhr, statistiker på Trafikanalys.

Utveckling slår inte lika hårt mot försäljningen av begagnade bilar och hos Odds bilar i Karlstad finns ett fortsatt kundstöd.

– Många väljer att köpa begagnad bil framför en ny eftersom första prisraset redan skett, säger Simon Mattsson försäljare för Odds bilar.

Hos Odds bilar är det diesel som säljer, en bränslekategori som utgör hela 65 procent av de nyregistrerade bilarna.

Även om Jens Mellkvist och Hemia bil Karlstad känner av nedgångarna är de inte i höjd med den femtedel som statistiken visar.

– Sist jag kollade hade försäljningen minskat med omkring sju procent, säger han.

Försäljningssiffrorna följer också med den nationella och internationella ekonomin, anser Jens Mellqvist.

– Går Sverige bra och har god ekonomi går också bilbranschen bra, det hänger ihop och vi hoppas på att det vänder snart, säger han.

Den tidigare skolchefen i Arvika kommun Göran Bryntesson har alltid haft en fäbless för ordvrängerier, och häromåret gjorde han slag i saken. Han konstruerade spelet Verskampen, som trycktes upp på små kort. Det handlade om drygt 500 små verser som dolde kända personer och senare även städer.

Men i dessa teknologiska tidevarv gäller förstås att tänka längre. På olika avvägar fick Göran kontakt med Hammaröbon Dan Hyllengren, som via sitt företag Lighthouse konstruerar appar till smarta telefoner och surfplattor.

I höstas släpptes Vers­kampen och Stadskampen på både Appstore och Google Play – och nu är det alltså dags för fortsättningen.

– Det var faktiskt Dan som gav mig idén, han undrade om jag pysslat något med gåtor. Så jag gick hem på kammarn och funderade, och här står vi nu. Det fina med smartphones är ju att man har med dem överallt, det passar perfekt på festen eller picknicken eller ensam på tåget, säger Göran.

Spelen kan laddas hem för sju kronor styck, och passar både gammal och ung. Men det hjälper om man avverkar några frågor, ”så man tar sig in i Görans hjärna”, som Dan Hyllengren uttrycker det...

Många kom för att smaka, köpa och inspireras på tisdagens matmässa i Grums. Bland syltburkar, glasstrutar, ostar, bröd och bakverk samlades över 1 500 besökare under dagen. Men om dagens dragplåster, Sveriges mästerkock 2013 Jennie Walldén, skulle finnas på plats för sina föreläsningar och boksigneringar var osäkert under förmiddagen, eftersom hon satt i ett stillastående tåg.

– Som tur var så löste det sig, hon kom fram och kunde genomföra sina två framträdanden, så det var roligt, säger utvecklingssamordnare Maria Röhr.

En annan som också tog sig till Gruvan, före detta Folkets hus, denna dag var Pernilla Nordlander från Grums. Pernilla, grundaren bakom Pernillas skafferi, tillhandahöll marmelad i både traditionella och otraditionella smaker.

– Jag har till exempel en med smak av morot, ingefära och stjärnanis. Den kan tyckas vara lite udda men den är väldigt populär, säger hon.

Pernillas skafferi är nystartat men affärerna tycks gå stadigt uppåt. Pernilla berättar att hon kokat marmelad som hon trodde skulle räcka till två evenemang, men affärerna gick helt enkelt för bra under en matmarknad förra helgen.

– Jag fick stå uppe och koka inatt, så jag har bara sovit tre och en halv timme, säger hon och skrattar.

Matmässor som denna i Grums är mycket bra, tycker Pernilla. Inte minst för producenterna som får möjlighet att knyta kontakter, men också för besökarna så de får möjlighet att se vad Värmland har att erbjuda. Hon passar även på att göra en välgörande insats där hon står och säljer sin marmelad.

– Fem kronor av varje såld burk går oavkortat till Barncancerfonden. Jag tycker att det är bättre än att sänka priset lite på varje burk.

Precis som det sig bör kommer många djur att stå i centrum under bondemarknaden i Vike.

Inte minst kaniner, höns och kycklingar och i det senare fallet kommer kläckmaskinen att vara laddad med ägg och förhoppningsvis tittar nykläcka kycklingar fram under dagen.

Förutom att titta går det också att köpa allt från höns till olika hantverk och tilltugg. Vid Sörgården kommer en matmarknad att finns, i Vike gamla skola en djurmarknad och vid missionskyrkan blir det bakluckeloppis och hantverksförsäljning.

Förra året kom cirka 1 500 besökare till marknaden och i år förväntas fler besökare genom den utökning som skett.

Marknaden är ett samarbete mellan Vike bylag, Visnums missionsförsamling och Sandra Karlsson och Kajsa Edbom.

Annétthe Zettergrens advokat Rickard Shönmeyer ska ha skickat en begäran till åklagarkammaren där han ber om att få Barbro Brännlund utbytt eftersom hon uttalat sig om fallet i Expressen. Advokaten menar att hon därmed har brutit mot förundersökningssekretessen och dömt Annétthe Zettergren på förhand.

– Jag menar att om man går ut och tar ställning som myndighet så här tidigt i en förundersökning, förutom att man då visar att man själv inte är opartisk, så kan det också påverka andra personer. Vittnen kan påverkas av att en myndighet går ut och säger att det är så här, säger Rickard Shönmeyer till Värmlandsnytt.

Sjukgymnasten och före detta politikern Annétthe Zettergren häktades på påskafton misstänkt för grovt bedrägeri mot landstinget och mot sin tidigare sambo. När åtalet kommer är oklart.

Kvinnan smet därefter från platsen. Händelsen uppmärksammades av vittnen som skrev upp hennes bilnummer och hörde av sig till polisen. Polisen har därför gott hopp om att få tag på kvinnan.

Sedan något år tillbaka tar polisen ut full ersättning för bevakningen av offentliga evenemang som drivs av bolag.

Men efter kritik från bolagsdrivna idrottsklubbar i storstadsområdena föreslår nu utredaren Bo Svensson att polisen bara ska ta betalt för halva kostnaden.

I Värmland fick fyra arrangemang betala för polisbevakningen under förra året, Putte i Parken i Karlstad, Arvika hamnfest, Fryksdalsdansen och Svenska rallyt.

Störst nota från polisen fick PiP – 202 000 kronor. Festivalarrangör Niclas Lagerstam välkomnar förslaget om en halvering av kostnaden för polisbevakningen.

– Jag tycker att det är ett bra förslag. Det är en möjlighet till mindre utgifter för oss. Det är få festivaler som tjänar pengar och festivaler är förknippade med väldigt höga kostnader.

Men helt nöjd är han inte. Helst skulle han se att festivalen inte behöver betala något alls för polisbevakningen.

– Vi vill ju göra rätt för oss men rent personligen tycker jag att poliskostnader ska betalas med skattemedel. Dessutom har vi satsat hårt på egna vakter och security.

Han menar att lagen slår olika mot olika arrangemang och att gränsdragningarna blir svåra.

– Om det sker en misshandel utanför en krog i stan, ska då krogägaren stå för kostnaden?

– Skulle festivalen dra till sig en massa skit så är det en sak men vi har haft väldigt lugna festivaler ända sedan vi startade i Karlskoga, säger Niclas Lagerstam som samtidigt betonar att festivalen har ett gott samarbete med polisen.

Polisens operative chef, Rolf Sandberg, har inga synpunkter på förslaget.

– Det är politikerna som bestämmer och vi rättar oss utifrån deras beslut.

Näst störst polisnota fick Arvika hamnfest, runt 80 000 kronor medan Fryksdalsdansen betalade 17 000 kronor. Svenska rallyt betalade bara för bevakningen av en sträcka, Collins Crest. Det gick på 7 000 kronor.

För att få en uppfattning vad de som bor och lever i Kil vill göra på sin fritid genomförde Kils kommun en kultur- och fritidsvaneundersökning under våren 2012. Enkäten gick ut till 980 personer i kommunen och man fick in 607 svar, vilket är en svarsfrekvens på 61 procent vilket kommunen känner sig nöjd med.

– Undersökningen kommer att bli ett underlag för kultur- och fritidsutskottet planering och den nya tillväxtenhetens arbete, säger Mikael Johansson (S) ordförande i kommunstyrelsen och kultur- och fritidsutskottet.

I svaren som kommunen fått så kan man utläsa att invånarna i Kil saknar kulturarrangemang och de besöker de arrangemang som ordnas. Kvinnorna läser böcker mycket mer än vad männen gör. Däremot är det en jämn fördelning mellan könen som visar att man vill utöva aktiviteter som man inte gör idag. Att gå på bio, släktforska och dansa är andra saker som kommuninnevånarna vill göra mera av.

De som bor utanför centralorten är mer delaktiga i att vara ledare eller funktionär i någon förening. Kilborna tycker också att det är viktigt att kommunen vårdar sina fritidsanläggningar, badplatser och vandringsleder.

Något som man inte var nöjd med var bibliotekets nuvarande öppettider.

Övervikt bland barn och unga är ett uppmärksammat problem i stora delar av världen. I Värmland har barnfetman ökat kraftigt under de senaste 20-30 åren.

Därför har man nu tagit ytterligare krafttag för att vända utvecklingen. Länets samtliga kommuner, Landstinget i Värmland, Värmlands idrottsförbund och Friskvården i Värmland har tillsammans tagit fram ett strategidokument som ska ge uttryck för det ansvar som kommuner och landstinget har för befolkningen och befolkningens hälsa och ska ses som ett stöd i arbetet att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland värmländska barn och unga.

– Vi har startat en bred samverkan och vi tror på det. Det är ett sätt puffa på i arbetet för att förebygga övervikt hos barn och unga, säger Eva Hamnebo, kostchef i Grums kommun.

Den ökande övervikten bland barn och unga i Värmland kan bero på många saker, menar Eva Hamnebo. En av orsakerna kan vara att unga lever ett alltmer stillasittande liv, eller spenderar mycket tid framför datorn eller tv:n. Eller så har de föräldrar som gör livet alldeles för bekvämt för dem.

– Föräldrarna kanske skjutsar sina barn av ren välvilja, men är barnen gamla nog och har möjlighet så kanske de kan ta cykeln istället, för vardagsmotionen är väldigt viktig.

Att nå ut till föräldrarna är speciellt viktigt, menar Eva Hamnebo. Om föräldrarna får kunskap om goda matvanor och fysisk aktivitet så når det även barnen.

För dagens barn och ungdomar ser marknaden också annorlunda ut än vad den gjorde tidigare.

Eva Hamnebo menar att det finns en motkraft från industrin som vill att barn och ungdomar ska fortsätta köpa deras ohälsosamma produkter.

– Produkterna är mer lättillgängliga nu eftersom affärerna är öppna jämt. Dessutom har många förpackningar blivit mycket större. Jag och mina kollegor brukar skoja om att när vi var små så kunde vi vara två stycken som delade på en 33 centilitersläsk, nu finns det tvålitersflaskor. Och det är ofta billigare att få sin energi från godis än från exempelvis grönsaker. Så det är inte lätt för ungdomarna att stå emot. Därför är det så viktigt att de kan få stöd från vuxna och föräldrar, säger Eva Hamnebo.

För att sprida information om hur man med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, bjöd man under tisdagen in representanter från de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga i vardagen, till exempel lärare, skolsköterskor, idrottslärare, kostchefer, läkare och kökspersonal från länet till en inspirationsdag.

– Det är ett sätt att inspirera för att få alla till att jobba vidare för att förebygga den negativa utvecklingen och pusha på arbetet, säger Eva Hamnebo.