Flera företag och myndigheter får nu finna sig i att deras namn figurerar i bluffmejl. Skatteverket, Telia och Blocket är några av de välkända aktörer som påstås skicka ut mejl om återbetalningar och extra insättningar.

Det senaste i raden av bluffmejl är ett från ”Blocket” där man uppmanas delta i en enkät. För besväret ska man få 900 kronor.

Lockande, så klart. Haken är bara den att man måste fylla i sina kortuppgifter.

Och nej, även om man fyller i alla uppgifter så kommer inga pengar.

– Vi har fått mellan 50 och 100 förfrågningar och tips kring det här, och många är medvetna om att man inte får pengar genom att knappa in kortuppgifterna, säger Thomas Bäcker.

Redan i helgen lyckades man från Blockets sida stänga ner en sajt som stod för bluffenkäten. Men mejlen har fortsatt att skickas ut och nya servrar har upptäckts.

– De här mejlen började dyka upp förra helgen och vi har fått en sida nerstängd. Men har man lagt ner så mycket tid på en enkät så har man oftast en back up, säger Thomas Bäcker.

Han har flera tips på hur man kan upptäcka en bluff.

– Om du hamnar på den sidan där du ska knappa in uppgifterna kan du kolla i adressfältet att sajten börjar med https. Bokstaven s står där för ”secure” och klickar man där kan man se till vilken bank sajten är ansluten. Många mejl har också en formulering om att mejlet inte går att svara på. Klickar man då på svara­knappen ändå så får man fram e-postadressen som sällan har något med det angivna företaget att göra.

Seriösa företag ber sällan om de uppgifterna på det sättet.

– Får man något utskick som säger sig vara ifrån oss ska man aldrig tveka att kontakta oss.

Här i länet får man från polisens sida in en del anmälningar om bedrägeriförsök och bedrägerier.

– Man anmäler delvis, skulle jag vilja påstå. En del skickar in förfrågningar och är lite fundersamma kring huruvida det kan röra sig om bedrägerier, säger Karin Eriksson, inspektör och förundersökningsledare på Värmlandspolisens ekoenhet.

I Värmland är majoriteten av de som får bluffmejl på sin vakt.

– Folk är skapligt observanta, men det är tyvärr en del som går på det hela. Och det här är inte särskilt lätt att utreda. Det man kan jobba med om någon har blivit av med pengar är ju att försöka spåra pengarna till mottagaren.

Till sist är det hela rätt lätt.

– Man ska aldrig lämna ut konto- eller kortuppgifter. Det är ju värdeuppgifter och man har ingen aning om var de hamnar till slut, säger Karin Eriksson.