Det har blivit en trend, som förstärktes i fjol.

– Villaförsäljningen till norrmän har halverats sedan kulmen för sju, åtta år sedan, berättar mäklaren med gedigen erfarenhet av bostadsmarknaden vid gränsen.

I takt med jämnare kronkurs mellan länderna, och dubbelbeskattningen för norska pensionärer som bosätter sig i Sverige har intresset för villor i västra Värmland avtagit.

– Skattemässigt blev det inte längre lika förmånligt att bo här, förklarar John Erik.

Det utesluter inte att norrmän vill bo i Värmland.

– Men inte i egna hus, utan bostadsrätter. Där märker vi en högre efterfrågan, berättar Bengt Grenhage, affärsutvecklare vid Mäklarhuset i Arvika, Eda och Årjäng.

Den norska köplusten har minskat, förändrats men också varit konsekvent, i ett avseende.

– Ett fritidshus nära sjön, eller på något sätt med exklusivt läge, lockar i hög grad norska kunder, påpekar Cecilia Florin, Mäklarhuset.

Den uppfattningen delar Peter Fyrberg, fastighetsmäklare vid Fastighetsbyrån i Arvika.

– Det lilla röda torpet i det idylliska läget lockar alltid norska kunder. Medan vi svenskar ofta bestämmer oss för ett ställe där vi vill bo låter norrmännen läget avgöra var de köper hus, påpekar Peter.

Han uppskattar att försäljningen av bostäder till Norge gick ner med mellan fem och tio procent 2013. I slutet av året och under januari i år har den inhemska marknaden fått bättre fart, och framförallt söker kunderna efter bekväma, färdigrenoverade villor med uppdaterad värmeförsörjning.

Det är inte lika intressant för norska kunder längre.

– Skattemässigt innebär det ingen fördel. Vi förmedlar nästan ingen affär till holländare och tyskar heller, kanske ett par om året, fortsätter Peter Fyrberg

Tyskar och danskar upptäckte fritidsboende i Sverige före norrmän, sen mest köpsugna. Enligt SCB ökade norska ägare av fritidshus i Sverige 2012 med 707.

22,9 procent av fritidshusen i Värmland hade det året utländska ägare.

Norrmännen köpte de flesta.

– Ibland säljs året-runt-bostäder som fritidshus, därför kan statistiken bli missvisande, förklarar Camilla Eriksson på Fastighetsbyrån i Arvika.

– Gamla bondgårdar som i många fall köps upp av norrmän registreras om till fritidshus, berättar Patrik Andersson, Svensk fastighetsförmedling i Årjäng.

Han har noterat hur den norska köpkraften förändrats. Före och efter skattereglerna 2008.

– Före var det norsk budgivning vid varje villaförsäljning, efter 2008 har inflyttningen stannat av och fritidshusmarknaden gått ner.

Norskar som tidigare flyttat till Årjäng verkar rörliga av sig

– De brukar vara glada i att byta hus.